ur mitt skrivarkiv
det är lätt att inte visa någonting på utsidan
det är lätt att skrämma iväg känslorna så att ingenting finns kvar
inte på fasaden, men inombords rasar allting samman då och då
jag ser dina granskande ögon i allt, jag kan känna utan att tänka
jag vill visa upp ett leende, visa att mörkret och tvivlet är borta
det hittar vägen till mitt ansikte då och då, men inte allt för ofta
jag önskar att jag såg allting från en klarare vinkel
men någon gång suddas gränserna ut, någon gång är det bara jag kvar
Kommentarer
Trackback
